Vänö Vänner har drivit internationell volontärverksamhet varje sommar sedan år 2011, bl.a. genom volontärtjänsten European Voluntary Service EVS och European Solidarity Corps ESC. Mer än 15 unga europeiska volontärer har jobbat i föreningen under åren med allt från föreningsverksamhet till röjning av naturstigen. Vissa projekt har varat enbart över sommaren medan den längsta tiden en volontär vistats i föreningen är 11 månader. Är du intresserad av att åka som volontär någonstans eller få kontakt med volontärerna? Kontakta då styrelsen via FB!

Painting the Picture of the Island Culture PPIC

Från maj till slutet av augusti år 2019 står Vänö Vänner  som värd för 2 unga europeiska volontärer från Italien och Portugal tillsammans med Hembygdens Vänner i Hitis och Åbolands Ungdomsförbund ÅUF. Årets volontärorojekt går under namnet Painting the Picture of the Island Culture PPIC och är finansierat av Europeiska kommissionens program Europeiska solidaritetskåren. Som projektnamnet avslöjar är syftet att hålla skärgården färgstark både vad gäller mänskliga resurser och naturresurser. ÅUF och medlemsföreningarna i skärgården vill ge en extra hjälpande hand till lokalbefolkningen som har svårigheter med att underhålla byggnader och dess omgivning i skärgården. Tanken är också att genom spridning av information om projektet inspirera unga personer att utföra volontärarbete antingen på lokal eller global nivå.

Du kan följa vad som sker i projektet på Instagram via #escarchipelago

15.7.2015 22:42





In the beginning, when there were 7 farms...This is how many stories start on the island of Vänö. And when you look around, indeed, it is easy to see how stories have thrived on this imaginative landscape. Located on the southern part of Turku archipelago, Vänö is a unique mixture of grand Ice Age rocks, huddled together like old women, and lavish green fields that is a dream come true for the local population of sheep. Secret pathways, the salty and refreshing smell of sea in the air and the native juniper thicket is probably what made archipelago people hundreds of years ago create stories of magical trolls, sea serpents and beautiful forest nymphs. However, if you want to hear truly amazing stories, ask anyone about the famous smugglers of Vänö that went on dangerous adventures for more than three decades in 20thcentury.
Nowadays, while Vänö community mainly consists of 12 year-long residents, during the summer months it becomes clear that what defines this community is not the number of people who stay during the winter times but rather the number of people who call this place home. Vänö Vänner, the local organization founded by the initiative of the community, has been actively organizing events since 1994. However, since 2011 they have been participating in European Voluntary Service (EVS) projects which involved hosting volunteers from all over Europe and, therefore, exchanging cultural values, introducing sustainable agricultural and cultural practices and, most importantly, building friendships. This summer, Vänö is hosting three volunteers – two volunteers from Romania as part of a project “Culturescape Archipelago”, and me, an anthropology student hunting for answers to what exactly is Vänö community.
I first heard about Vänö from my classmate, Eelin, who is, so to say, paljasjalkainen1of Vänö. Her stories of life in archipelago spawned curiosity and wonderment, and I had to see it for myself. However, Vlad who comes from Petrosani in Romania says he has been driven to do this since he started college; quite simply he wanted to “help someone that needed my help”. Ioana, from Cluj-Napoca, says that the project ‘spoke’ to her. After thorough search for applicable projects, she found “Culturescape Archipelago” to be specially created for her. “So I did not come here only because of the place but also because the program and activities,” she says. Their average work day here consists of outdoor tasks such as cutting and trimming the grass, maintaining nature paths for tourists, eradicating invasive plants, collecting recyclable waste material and other agriculture oriented activities.
Even though Vänö is not a very big island, I remember that when I first got here, it was hard to orient myself around. Coming from a town in Latvia that is hidden away in the forest, I felt very comfortable exploring the narrow paths throughout the forest, however, following the directions on the rocky terrain was quite hard at first. Even during small distances, like five minute walk to Ioana’s cottage, I had to stop several times and check if I am going the right direction. Meanwhile, my first impression of the community was very welcoming and positive and it didn’t take long to get used to unlocked doors, moonless nights and the constant whisper of sea. Ioana agrees and comments that upon her first arrival, she was very impressed by the landscape, people and their life stories. “The things I like best about this place,” adds Vlad, “are the climate, flora, wildlife and let us not forget about the bread.”2
This is our second month on Vänö and things are still surprising. Surrounded by sea and wonderful people, we have experienced not only the part of hard work but also community gatherings on Midsummer and Vänö day. “These people have created their own jobs and occupations, for example, selling sheep meat, opening a shop in the harbour, renting cottages to tourists, building sauna and having a business with it or online shop with handmade clothes. I am also fascinated by their attention to details, like how cute and lovely they make outside toilets, for example. Or how much attention they give to cleaning nature paths for tourists,” she says. And when it comes to learning, Ioana admits that she will have a lot of knowledge to take home with her – how to take care of landscape, boats and how to organize her life. Indeed, it only seems on the surface that the life on Vänö is a slow paced country side calm. Living here it becomes clear that it rather works like never-tiring mechanism where everyone can find their own way to contribute.
1 Direct translation „barefoot” (in Finnish) but is used to describe someone who has been born in a place, is native of it, and belongs there.

2Pirjo Hoffström’s homemade bread is probably the best in archipelago!

17.5.2014 11:51





Pitkän hiljaisuuden jälkeen on ehkä outoa aloittaa taas Vänön blogitus eräästä toisesta saaresta. Mutta koska kyseessä on Örö on sillä monenlaistakin yhteyttä Vänön kanssa. Saari on lähes saman kokoinen kuin Vänö ja kun seisoo Vänön hiekkarannalla vastapäätä näkyvä Örön tutkatorni kertoo selvästi saaren sijainnin. Ainakin vänöläinen Erik Berg teki pitkän työuran Öröllä ja moni on käynyt siellä kertausharjoituksissa. Linnakkeen läheisyys tulee liiankin tutuksi jokavuotisten sotaharjoitusten aikana, jolloin armeijan laivat liikennöivät lähivesillä ja joskus luulee ikkunoiden särkyvän ammuntojen aikana. Lisäksi tarina kertoo, että vänöläinen Klindsin ukko olisi saanut Örön palkkioksi luotsatessaan ruotsalaista sotalaivastoa. Lahjoituspaperin hän antoi tuon ajan nimismiehelle, jonka piti valvoa asiaa käräjillä. Nimismies kuitenkin hukkasi paperin ja näin asia jäi todistamatta.

Örö on vielä tyhjillään ja maihin nousu ilman lupaa on kielletty. Edellisestä käynnistäni saarella on yli kymmenen vuotta. Oli outoa nousta maihin tyhjään saareen. Aikaisin aamulla linnut lauloivat ja aurinko paistoi kirkkaasti, vaikka olikin viileää. Talot seisoivat autioina. Mutta sisällä rakennuksissa oli lämmintä. Tuli tunne kuin avaruusolennot olisivat siepanneet asukkaat ja elämä saarella olisi pysähtynyt siihen.

Rakennuksien lämpimillä seinustoilla kävi sen sijaan kova kuhina ja tapasin tämän kevään ennätyksen käärmeitä saman päivän aikana. Muistin lapsuudestani sanonnan, että käärmeet ilmestyvät pihapiiriin, kun talo autioituu. Kun ihmiset lähtevät luonto ottaa vallan.

Örössä on todella paljon rakennuksia, jotka nyt voidaan ottaa uuteen käyttöön, kun saari vuoden vaihteessa siirtyy metsähallituksen omistukseen. Tämä tulee väistämättä vaikuttamaan monella tavoin myös Vänön tilanteeseen. Metsähallituksen tarkoitus ei ole käyttää Örön rakennuskantaa asumiseen vaan suunnitelmissa on perustaa luontomatkailun keskus. Käärmeitä lukuun ottamatta saaren luonto, sijainti, maisemat, historia linnakesaarena ja käytettävissä olevat tilat vahvistavat uskoa, että tämä voi hyvinkin toteutua. Suunnitteilla on myös kylätalo ja tiloja taiteelliselle toiminnalle. Ehkä tulevaisuudessa voi Vänöltä tehdä retken saaristotansseihin tai konserttiin Örölle? Onko odotukset kävijämäärän suhteen realistisia jää nähtäväksi. Luvut ovat sen verran korkeita ettei noita kävijämääriä ole vielä nähty saaristossa aikaisemmin. Parhaassa tapauksessa Örö voi stimuloida koko alueen matkailua ja luoda lisää työpaikkoja ja asutusta myös lähisaarille. Vastaavaa tapausta kuin Örö ei ole ennen ollut, joten asiaa on vaikea ennustaa.

Vaeltaessamme pitkin ”Pitkää ikävää”, kiinalaisten sotavankien rakentamaa mukulakivikatua, yläpuolellamme leijaili merikotka. Näemme tykit, jotka on strategisesti sijoitettu korkeimmille kallioilla ja metsiä halkovat juoksuhaudat. Kävelemme rannan soravalleja pitkin takaisin 12 tuuman kasarmeille väistellen rantakaalin taimia. Ja ylitämme lopuksi helikopterikentän, jonka laidalta löydämme harvinaisen Lännen kylmänkukan. Sellainen on Örö, tänään autio ja ensi vuonna täynnä toimintaa.
28.4.2013 20:34
Det är otroligt hur tiden bara rusar iväg!
Jag är säkert väldrens sämsta bloggare, eftersom det här med att hitta tid att skriva inlägg helt tydligt inte är min grej. Men vi ska se om jag kan få ordning på det hela.
Vi har ju förstås haft en Vänö bloggare i Florian som skrev om sina 11 månader som volontär i Vänö Vänner i vanovannervolunteer.blogspot.com. Men nu har Forian åkt tillbaka till varmare breddgrader och vi väntar ivrigt på sommarens volontärer. Vi kommer att i sommar (maj-juli) ha två volontärer på Vänö samt koordinera en volontär som är på Brännskär och en som jobbar åt national parken.
I sommar kommer mycket att handla om återvinning och hållbarutveckling. Låter som ganska högt flygande teman, men tanken är att vi ska hämta tematiken lite närmare oss vanliga mäniskor. Bland annat kommer vi i barnklubben lära oss om återvinning och världen. Och problemavfalls avhämtingen sker på Vänödagen, vilket get ett ypperligt tillfälle att tänka på sortering och återvinning. Små åtgärder kan hålla skärgården ren.
För tillfället har vi årets första Allehanda på gång var vi kommer att informera om alla evenemang som är på gång. Lite kan jag förstås låta läcka redan nu: Axelbandet kommer antagligen att rocka loss på Vänödagen. Midosmmaren lär bli alla tiders, med samma gamla vanliga program.Och jo vi lär också ha en hel hop ivriga unga musiker på Vänö veckorna kring Träbåtsdagen.
Även om vintern i år satt klorna i oss riktigt på allvar så tror jag att vi lär se en sommar även i år! Jee :)

varma hälsningar, Eelin
10.4.2012 16:48
Vintern rasat och sydliga vindar blåser över Vänö. Sommaren är snart här. Så vi får glädjas med några tankar om den ljuva tiden som nalkas. De varma vindarna har redan nu hämtat med sig en massa flyttfåglar. I går såg vi tranor. Och olika spännande sjöfåglar har kommit så som gravandar och någonting som heter salskrakar eller uivelo på finska. Wikipedia rekommenderas för att studera dessa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Salskrake. Det rika fågellivet är en av de njutningar som bjuds på här i skärgården.
Vi har i år igen planerat en hel del aktiviteter här på ön. En ny volontär Florian har kommit  från sydligare breddgrader, La Reunion,  för att hjälpa i föreningens aktiviteter. Han berättar om sig och sin vistelse här i en blogg vars link du kan hitta till höger på den här sidan. T.ex. faller det ganska naturligt att sommarens barnklubb kommer att ha temat cirkus eftersom Florian är en cirkusinstruktör. Vi kommer att uppdatera händelsekalendern på Vänö hemsida www.vano.fi och skickar också en sommarallehanda till alla medlemmar i sinom tid.
26.7.2011 15:58
Här på Vänö får man ofta beundra många vackra fjärilar. Utan att vara någon större naturvetare känner jag Apollofjärilen och många andra färggranna arter. Nattfjäriler känner jag inte lika bra men vet i alla fall att då de flyger har fladdermössen mat och jag gillar fladdermöss. En kort diskussion på Strandhuggets trappa på söndag eftermiddagen öppnade mina ögon. Niclas hade sett en intressant fjäril som hade tydligen hittat hit med lämpliga vindar. Nu är det den tiden på året som dylikt händer. Håll ögonen öppna! Ni får kanske se riktigt fina exemplar. Jag försökte registrera namnet och söka fram på nätet senare - utan resultat. Bo föreslåg att det kan vara frågan om en aspskimmerfjäril. Titta på linken: http://www.luontoportti.com/suomi/sv/perhoset/aspskimmerfjaril.
Berätta gärna om ni har sett andra fina fjärilar nu under fjäriltiden, sista veckan i juli.